[what clowns are we]

+
Dom vita kristallerna har landat i det ödelika samhället. Vart man än går så svider
ögonen av det vita skenet som pudrar alla hörn och kanter. Och allt är fortfarande
trasigt. Alla människor. Allt.

++
Sitter i sängen med magen full av oro. Jag gråter och tänker på pappa. Jag klarar
inte av att säga hejdå. Jag vill aldrig att det här ska ske. Aldrig. Någonsin. Men nu
är det för sent.